Friskvård handlar ofta om kost och motion, om hur vi reagerar under pressade och stressade situationer. Men även skitsnack kan leda till ohälsa och falska rykten kan göra hål i själen.
Skitsnack på en arbetsplats kan bero på problem i organisationen, på otydlighet från ledningen. Det kan vara en signal om ett viktigt problem. Men det kan också handla om en mental inställning. Vissa människor är konfliktparasiter som njuter av att snacka bakom ryggen på folk och sätter i gång skitsnacket som en form av härskarteknik.
Som chef kan man räkna med en viss dos av skitsnack. Att prata lite skit om ledningen är ett vanligt sätt att skapa gemenskap ”på golvet”, men när skitsnacket leder till tydliga grupperingar utvecklas en destruktiv arbetsmiljö och det blir inte kul att gå till jobbet.
Det vanligaste är att man utesluts ur gruppen, eller hålls på avstånd bara för att man har titeln chef. Det sker ofta subtilt men man känner ändå av det. Medarbetarna går t.ex. på lunch eller afterwork utan att säga till dig, eller tystnar så fort du kommer in i rummet.
Skitsnacket sprider sig när det inte finns någon rak kommunikation. Man talar med någon annan om problemet i stället för med personen som problemet berör. Hotellmogulen Petter Stordalen har tagit ett principiellt beslut att helt strunta i att det finns människor som stör sig på honom. Det är starkt, jag vill påstå att de flesta av oss inte mår bra av att uteslutas och vara föremål för bakom-ryggen-kritik.
Skitsnack är mobbing och mobbing går raka vägen till ohälsa. Fysisk som psykisk.
Hur ska man agera?
Är du chef? För att undvika att medarbetarna pratar om dig bakom din rygg, är det bra att visa att du är öppen för professionell kritik (inte åsikter om hur du är som privat person). Du ska uppmuntra dina anställda att delge s.k. konstruktiv kritik. Du ska lyssna. För du kan göra skillnad om du får veta vad din anställd är missnöjd med. Inte annars.
Och du ska vara tydlig med verksamhetens och din grupps mål. Det är svårt att jobba tillsammans om man inte har samma vision, samma värderingar. Det är som att sätta sig på ett tåg utan att veta vart det är på väg. Du vet inte slutdestinationen, hur lång tid resan kommer att ta, om du behöver stanna på vägen för en matbit eller vad du ska packa för kläder.
Som arbetskamrat kan du bemöta skitsnacket genom att inte haka på, för det är inte alltid den som pratar illa om andra som är problemet. Det är alla som lyssnar utan att ifrågasätta vad de hör. Det är de som väljer att tro på vad exempelvis någon med behov av bekräftelse (och i en del fall pga. avundsjuka) väljer att spy ut. De är farliga smittobärare.
Om någon kommer och spottar ur sig otrevligheter kan du fråga dig själv om det verkligen är okej att prata bakom ryggen på någon annan. Det bästa är om du kan fråga
”Vad vill du att jag ska göra åt det du säger? Varför berättar du det för mig? Vad tjänar du och jag på det?”
“Let the bullshitters have their bullshit. You and me, we have lives to live. And once you open your mouth to respond to their bullshit – well, that’s when you’re knee-deep in it.”
― Daniel Clausen, The Ghosts of Nagasaki
makikely 